Socialdarwinism

Att vakna upp ordentligt först efter att värsta diskussionerna är förbi är någonting jag vant mig vid. Fastän det jag tangerar i följande text inte är så aktuellt längre, så är konceptet precis lika aktuellt nu som alltid.

För tillfället diskuteras det en del om att inträdesproven till universiten skulle slopas. Detta är någonting så hemskt och förskräckligt så jag inte kan uttrycka det med ord. Om vi rent konkret tänker vad det här skulle betyda i praktiken, så skulle det första en tänker på vara att studentskrivningarna skulle spela den viktigaste rollen vid val av studerande till universitet. Troligtvis påverkar det inte största delen av befolkningen, skulle man hastigt tänka. Men hur är det egentligen? Vad skulle ske? Jag är rätt så säker på att hela sociala infrastrukturen skulle kollapsa. För att få studieplats skulle det krävas att ifrågavarande eleven skulle ha minst sagt utmärkta betyg. Studentskrivningarnas nivå skulle troligtvis förändras, redan att få studieplats i gymnasiet skulle troligtvis försvåras.

Allt det här är enligt mig bagateller jämfört med det verkliga problemet; barnen skulle hamna i prestationshelvetet strax de lär sig läsa. Det skulle krävas massor av dem. Hela livet skulle vara en förberedelse inför studentskrivningarna. Helt absurdt. De unga stackarna skulle måsta tävla,tävla,tävla, tävla, för att bevisa att de hör till den eliten som har möjlighet att studera på universitetsnivå. De svaga krossas, medan de starkt begåvade uppnår sina mål i livet, målet som troligtvis ändrats totalt under den långa resan dit. Det skulle vara föräldrarna som styr barnet till deras ekonom-drömyrke; prep-kurser och inriktade skolor, som försäkrar barnets kunskaper i precis de ämnena som är viktiga för ifrågavarande utbildning. Ett så kallat urval av de bästa, en gallring före skolstarten så att säga. Det är klart att detta skulle leda till att den sociala eliten skulle ha betydligt större möjligheter att studera på universitetsnivå. Bra skolor, inriktade skolor etc. kostar pengar, pengar som alla inte har.

Eftersom universiteten tar in en viss mängd elever per år, så skulle det leda till att den tävling, som nu helt enkelt är inträdesprov där det mäts på ett vettigt sätt elevens kunskaper i ämnet på ett sådant sätt att elven har möjlighet ännu i senare skeden av sitt liv fördjupa sig i ämnet för att uppnå den kunskapsnivå som krävs. Men nej, det krävs tydligen förändring. Tävlingen skall börja så tidigt som möjligt, vänner skall bli personer du tävlar emot. Alla psykiska problem och skolskjutningar vi har nuförtiden skulle troligtvis mångdubblas; det krävs ju redan allt för mycket! Det har vi många gånger fått bevisa under de senaste åren!

Denna helvete till socialdarwinism skulle troligtvis rota sig djupare ner än bara uppe vid universitetsnivån, den skulle tränga sig genom jorden till gymnasiekraven. Efter att ha gjort slut på alla så kallade mindre presterande elever, skulle den säkert tränga sig ända ner till högstadiets gruppindelningar, som redan förstör självförtroendet för många bortgömda begåvningar, som har fått b-klass elev -märket inristat i pannan av lärare som dogmatiskt skickar vissa elever till mindre grupper där de får lära sig med hjälp av en handledare. Visserligen är det här inte så galet, om det skulle fungera. Men som sagt så efter att ha fått den stämpeln så kan det vara svårt att riva sig bort, fastän hur man försöker.

De svaga skall tydligen utrotas, och de som vid födseln bestäms vara så kallade starka individer, intellektuella människor, framtidens hopp, så skall få förverkliga sina drömmar. Denna socialdarwinism måste vi få slut på före det rotar sig i vår redan så förvrängda skolsystem!