Äpplen är röda, söta och perfekt runda endast i sagorna. I verkligheten är dom gröngula med bruna fläckar. Att vänta på ett saftigt tugg är som att vänta på ett tåg som aldrig kommer. Äpplen är alltid omogna eller småruttna. Aldrig saftiga och vackra. Aldrig perfekta. Ibland kan dom dock se bra ut, men oftast är det en stor besvikelse. Besvikelse är kanske det ord som beskriver äpplen bäst. T.o.m. i varenda saga så lovar de mer än vad de ger. Inte ens i skapelseberättelsen klarar äpplet av att leva upp till alla förväntningar; där var ju också utsidan perfekt, men hur var det med insidan? En besvikelse. Kanske äpplen finns till bara för att påminna oss om livets eviga besvikelser? Om att vi alltid väntar på det syndiga första tugget och att istället för det knastrande skalet och den iskalla saften, som vi föreställer oss rinna ner för våra mungipor, så får vi bara en munfull av rödbrunt varmt kött, som får oss att kräkas. Och det är inte nog med det. Smaken lämnar kvar. Det är omöjligt att få bort den äckligt ruttna smaken. Vi borde lära oss att motstå från att bita i det syndigt vackra, men oftast förrädiska, äpplet.

Nuförtiden vet man att dom sjungande sandens sång inte är Gudar som pratar till en. Det finns en vetenskaplig förklaring: Sandkornen är formade och ordnade på ett sådant sätt, att då vinden blåser genom dem så bildar de ljud. Hur kunde vi någonsin tro att det skulle vara någonting övernaturligt i det hela. Som tur är, så har vi nu fått slut på de eviga och onödiga gudasagorna och legenden som funnits i länderna i århundraden, om int t.o.m. i årtusenden.

Men hold on a minute!

Vilken nytta har vi av att förstöra en hel kultur med vår behov att förstå och förklara alla fenomen? Är vi faktiskt så osäkra på oss själva att vi måste ha förklaringar till allt? helst vetenskapliga sådana. Krävs det verkligen en så bra ordning omkring oss? Visar inte det bara att vi är själva i så stor oordning att vi måste kompensera det genom att förklara alla fenomen runtom oss, ha ordning på allt? Ja, anser jag, men vad säger du? Tänka sig att denna narcistiska och kyniska ras har faktiskt börjat inbilla sig att man kan, och måste, förklara allt. Det kommer alltid att finnas saker vi inte kan förklara! "Ingenting är nytt under solen" tolkar jag oftast som "Allting är nytt under solen".

Då det gäller vetenskaper som vi kan förklara med sk. hårda vetenskaper så säger alla läroböcker att det alltid finns en normvetenskap. Med det menar man en vetenskap som sätter normen för alla andra. Som exempel så var religion en lång tid en normvetenskap. Nu är det kanske teknologi eller kanske t.o.m. ekonomi som är det. Kanske det här är någonting vi borde tillämpa i lite större grad? Kanske dessa normvetenskaper är bara delar av en större normvetenskap? Kanske trenden nu bara råkar vara den att vi måste förklara alla fenomen på ett förståeligt, och framförallt naturligt sätt? Men går det? Knappast. Vem säger att det naturliga är bättre än det onaturliga, paranormala? Vem kan bevisa att det är sandkornens och vindens fysiologi som rår över ljudet, eller sången som det förut kallades? Det kan likväl vara helt tvärtom; Gudarnas sång rår över fysiologin. En ekvation kan ses på från två håll, fastän lösningen är den samma. Att vi nu under några av dom senaste århundraden har bestämt oss för att den stora normvetenskapen är realistiska förklaringar betyder det inte att vi har rätt. Det är bara en sätt att se på saken. Alla vet ändå innerst inne att vi aldrig kommer att kunna förklara allt som pågår runtom oss. Vi har ju t.ex. satt foten på månen, men vet inte vad som gömmer sig några kilometer under havsytan. Allt är relativt. Så är även ljudet från sanden och vinden.

Vi har lärt oss att flyga som fåglar på himlen.
Vi har lärt oss att simma som fisk i vattnet.
Men vi har inte lärt oss att vandra som människor på jorden.

Jag vågar påstå att det är inte ett ljud. Det är sång!

mördare och moralbloggar.

Jag hatar moralbloggar. Bloggar där någon säger att man ska göra si eller så. Där någon verkligen tror att det hjälper att säga till någon att det här är rätt och det där är fel. Det är är helt klart att man ska försöka få folk att förstå saker, men det lyckas inte genom att säga hur människor ska göra, utan helt enkelt genom att försöka få människor att fundera på saker själva. Ge dem en insikt i deras egna tankar och moral. Det är väl ingen nyhet att om du får en att ändra på sig utan att de själv har 100 procentigt tänkt ut saken, så kommer nästa som säger totalt motsatta av det som du sa få personen att tänka det totalt motsatta av det som du sa. Fastän jag hatar moralbloggar, som bara får en att skratta + göra det totalt motsatta så får ni läsa en precis sådan just nu.

Under sommarens gång har jag blivit så många gånger arg över människor som måste på något vis låtsas vara så himla korrekta och etiska. Allt började då jag var i dom norra delarna av våran kära planet. Vår grupp besökte ett museum, som var mestadels en byggnad som var fullpackad med sälskinn. Det var några ord som ekade hela tiden i salarna “oih, voi stackars lilla, hur kan någon göra sådär”. Det var alltså hemskt med uppstoppade djur som hade blivit dödade. Dödade för att mördaren behövde skinn eller kött för att överleva i dom karga förhållandena. Fast, egentligen var det inte själva mördandet som var problemet, utan snarare det det faktum att sälar är söta. Sälar är så söta djur så ingen får döda dem. “Vad i helvete?”, kan man fråga sig. Ska vi verkligen börja mäta hur söta djur är och på basis av det bestämma om de får leva eller inte. Skulle själv ha haft lust att fråga hur söt ifrågavarande personers skor hade varit för ett år sedan, eller biffen som de åt dagen innan. Att fråga det skulle jag ha haft rätt till. Egentligen skulle det ha varit min skyldighet, mest för att de som bar skorna och åt biffarna inte enligt mig var tillräckligt söta för att leva. De var helt enkelt frånstötande. Men en snäll hippiesjäl som jag är, så lät jag dem leva. Fast jag troligtvis kommer att göra en chopping-spree strax de blivit för gamla för att vara till någon nytta. Men om ålderdom och onödighet får ni läsa en annan gång...

Nuförtiden behöver vi inte sälskinn och valkött för att överleva. Men det har funnits tider då det verkligen har varit behov av det. Och att gå runt och tro sig vara en bra människa p.g.a. såpass “etiska” åsikter är precis lika skenheligt som dom jävla vegetarianerna som är så djurkära att de inte köper kött, men om någon bjuder så äter de nog. Alltså va!? Som motivering har de, att om de inte köper kött, så tillverkas det snart inte så mycket av den och djuren kommer att må bättre etc. en story som alla föstår. Men vad är det för skillnad om de köper det eller tar emot det av någon? Men det är någonting jag ännu klarar av. Men sedan då det finns sådana som inte äter kött, och pratar om hur hemskt det är, men efter en kväll på krogen kan de lätt köpa en hamburgare. En hamburgare! Snabbmat är det värsta av allt. Det är precis dit all den kött som kommit från boskap som inte duger ens till mat för att de har blivit så dåligt behandlade hamnar. Tror på allvar att man kan med bra samvet köpa 20kg finskt kött från en butik om man lämnar bort dendär ena hamurgaren. Det får rentav blodet att koka i mina ådror. Klart människor ska få äta snabbmat och vad de vill, men att öppet moralisera om köttindustrin efter att ha några dagar eller timmar tidigare ätit snabbmatskött är rentav löjligt. Hur kan någon ens ta sådana moraltantor på allvar? Samma sak gäller människor som äter ekologisk och vegetarisk mat mest för att de anser sig själva må så mycket bättre av det. Om deras soja och ekologiskt odlade morötter fraktas från andra sidan jorden så är såklart ingenting att prata om. Så länge de mår bra så får väl slavarbetarna och naturen fast dö ut, för att ekologiskt och hälsosamt ska det vara. Och jag tänker inte ens börja prata om vatten som fraktas från pyreneérna.

Ännu före jag slutar min “jag hatar er alla”-blogg så tänker jag tangera en annan kostrelaterad ämne; “hälsosam” mat. Goji-bär, soja, det ena och det andra, är någonting som människor tydligen måste äta för att må bra. Det har i sig alla typer av vitaminer och näring som en människa någonsin kan behöva. Eller det kan man läsa på internet och produktbeskrivningen. Men tror någon verkligen att en skild människoras som lever i helt olika förhållanden och har helt olika åsikter, helt olika sjukdomar, helt olika immunförsvar och helt olika allting kan på allvar anses må bättre av sådant som inte ens växer där de blivit födda och bott sedan urminnes tider, där evolutionen i miljarder av år har slipat människan och naturen runtom till att stöda varandra, där kroppen har format sig enligt naturen.... tror ni att den varelsen behöver några bär från Kina för att må bra? Bara för att det dom senaste 50 åren har varit så populärt med nya intressanta kostvanor så betyder det inte att det är något fel på finländsk kost!

Nu tänker jag sluta opponera mig själv genom att skriva någonting jag inte gillar och låta er igen tänka själva.

ps. att skriva om någonting man inte gillar kan vara guld värt. Ibland måste man helt enkelt göra saker man inte gillar. Welcome to life on planet earth.


pss. I nästa inlägg ska jag diskuter vänskap, så det blir lite mjukare och gosigare då.